Lektion 3 · Lästext
Lästext: När villkoren ändras
Den här lästexten ger dig mer fakta och exempel till lektionen. Läs avsnittet för den del du arbetar med. Varje avsnitt har fakta, ett exempel och en tankefråga.
Läs avsnittet för den del du arbetar med. Använd fakta och exempel här – men skriv med egna ord. Texten hjälper dig särskilt med fördjupningen (C–A).
Fem ord som hjälper dig att resonera
- Sektor
- En stor grupp av arbeten som liknar varandra. Jordbruk, industri och tjänster är tre sektorer.
- Industri
- Fabriker som tillverkar varor, till exempel bilar, papper eller maskiner.
- Myndighet
- En del av staten som ser till att lagar följs eller betalar ut pengar, till exempel Jordbruksverket och Länsstyrelsen.
- Monokultur
- Att odla en eller några få grödor på stora ytor.
- Risk
- Att något kan gå fel, så att företaget förlorar pengar eller tid.
Hjälper dig med Del A
Gården behöver samhället – och samhället behöver gården
En gård köper foder, maskiner och diesel av andra företag. Den säljer mjölk, spannmål eller tjänster till kunder. Den lånar pengar av banken och betalar skatt till staten.
Gården måste också följa lagar om djur, miljö och arbete. Myndigheter kontrollerar att lagarna följs. Länsstyrelsen kontrollerar till exempel djurskyddet, och Jordbruksverket betalar ut jordbruksstöd.
Det går åt båda hållen. Gården behöver samhället, men samhället behöver också gården. Gården gör mat, ger jobb på landsbygden och betalar skatt.
Exempel: en äggproducent
Hönsen äter foder som gården köper av ett foderföretag. Äggen hämtas av ett packeri som säljer dem till affärerna. Om foderföretaget slutar leverera, eller packeriet slutar hämta, står gården still – även om hönsen värper som vanligt.
Tänk innan du skriver
Välj ett av företagen i ditt svar. Vad händer med gården om det företaget försvinner?
Fördjupningen i arbetsbladet: Kan en gård klara sig helt utan resten av samhället? Förklara varför eller varför inte, med ett exempel.
Hjälper dig med Del B
Därför ändras jobben när villkoren ändras
I mitten av 1800-talet arbetade de flesta i Sverige i jordbruket. I mitten av 1900-talet arbetade nästan var tredje person i industrin. I dag arbetar de flesta med tjänster, till exempel inom vård, skola och handel.
När arbeten flyttar från en sektor till en annan kallas det strukturomvandling. Det händer när villkoren ändras. Ny teknik gör att färre personer behövs för samma arbete. Nya lagar kan göra det lättare eller svårare att driva företag. Kunderna kan börja vilja ha något annat.
En förändring har nästan alltid både vinnare och förlorare. Några företag och jobb försvinner. Andra växer fram. Därför räcker det inte att säga att en förändring är ”bra” eller ”dålig”. Fråga dig: bra för vem?
Exempel: separatorn
Förut fick mjölken stå länge innan grädden kunde tas bort. Med separatorn gick det snabbt. Arbetet blev lättare för gården – men den som inte hade råd med en separator fick svårare att hänga med.
Tänk innan du skriver
Tänk på villkoret i ditt svar. Vem vann på förändringen? Vem fick det svårare?
Fördjupningen i arbetsbladet: Välj ett villkor som har ändrats för gårdar eller stall. Vem vann på förändringen, och vem förlorade? Förklara.
Hjälper dig med Del C
Hästarna: samma djur, nya företag
År 1920 fanns det 728 000 hästar i Sverige. Nästan alla var arbetshästar. När traktorerna kom behövdes de inte längre. År 1970 fanns bara cirka 85 000 hästar kvar, och många hästuppfödare fick lägga ner.
Men sedan hände något nytt. Hästen blev en del av sport och fritid. I dag finns cirka 355 000 hästar i Sverige. Ridskolor, travbanor, inackorderingsstall, hovslagare och foderföretag ger tillsammans cirka 18 500 heltidsjobb.
Villkoren ändrades två gånger. Först ändrades tekniken: traktorn tog över arbetet. Sedan ändrades vad människor ville göra på sin fritid. Det skapade nya kunder och nya företag.
Så kan du väga för och emot (inte svaret)
Gör två kolumner. I den ena skriver du vad som blev sämre, till exempel för en hästuppfödare år 1950. I den andra skriver du vad som blev bättre, till exempel för den som driver ett ridhus i dag. Jämför kolumnerna och skriv en slutsats som börjar med ”Därför tycker jag att …”.
Tänk innan du skriver
Om du hade arbetat med hästar år 1950 – hade du tyckt att traktorn var bra?
Fördjupningen i arbetsbladet: Är strukturomvandlingen bra eller dålig för dem som arbetar med hästar? Väg för och emot och dra en slutsats.
Hjälper dig med Del D
Martin: att våga göra något nytt
I mitten av 1900-talet kom konstgödseln. Bönderna uppmanades att satsa på den. Martins farmor och farfar slutade med djur och många sorters växter. I stället odlade de en eller några få grödor på stora ytor. Det kallas monokultur, och på den tiden ansågs det vara mest effektivt.
På 2010-talet ändrades villkoren igen. Regnen blev kraftigare och torkan varade längre. Åkrarna dränktes i vatten, grödorna torkade och skördarna minskade.
Martin testade något nytt. Efter skörden sår han växter som många kallar ogräs, till exempel blålupin, klöver och honungsört. Han plöjer också mindre. Han var rädd att skörden skulle bli mindre, men det blev tvärtom.
Martin tänker långsiktigt. I filmen säger han: ”Jag har inte ärvt gården av mina föräldrar. Jag lånar den egentligen bara av mina barn.”
▶ Se filmen Vår jord på SVT Play (kan ses till 31 december 2028)Exempel på hur man tänker om risk
En risk är det som kan gå fel. Fråga dig: vad hade hänt om skörden hade blivit mindre ett år? Gården hade fått mindre pengar in, men kostnaderna hade funnits kvar. Fråga dig sedan: vad hade hänt om Martin inte hade gjort något alls?
Tänk innan du skriver
Vad har förändrats för gården, och hur anpassade sig Martin? Vem vinner på det: bara gården, eller också samhället? Tänk på maten, jorden och barnen som ska ta över.
Fördjupningen i arbetsbladet: Vad har förändrats för Martins gård, och hur anpassade sig gården? Var det bra för gården och för samhället? Väg för och emot och dra en slutsats.
Så låter ett A-svar
En annan fråga än i arbetsbladet: Är mjölkrobotar bra för en gård? Se hur svaret växer från E till A.
- ESvar med begreppMjölkroboten är ny teknik, och ny teknik är ett villkor som ändrar hur en gård kan arbeta.
- CFörklarar varförI en mjölkrobot går kon själv in när hon vill bli mjölkad. Då slipper bonden fasta mjölkningstider. Till exempel kan bonden göra annat arbete på morgonen.
- AÅ ena sidanÅ ena sidan sparar roboten arbete och tid.
- AÅ andra sidanÅ andra sidan är roboten dyr, så gården behöver ofta låna pengar. Bonden måste också vara beredd när roboten larmar.
- ASlutsatsDärför drar jag slutsatsen att en mjölkrobot passar bäst för en gård med många kor, där tiden som sparas är värd mer än vad roboten kostar.